Femton minuter

13.03.2018 kl. 19:03
Jag har börjat med det här att skriva 15 minuter varje dag. Som inte låter mycket. Och det är det ju inte heller. Mycket. Femton minuter är liksom igenting, egentligen. Femton minuter är att äta ett äpple, är lite mer än ett halvt avsnitt av en sitcom, är ett telefonsamtal, är en för lång dusch, är så länge en kladdkaka ska vara i ugnen. Är ingenting. Ändå känns tröskeln hög, mer ofta än den inte gör det. Att ens öppna dokumentet är svårt. Vad är ord? Vem vet. Det här är säkert jätte dåligt. Jag skriver ändå. Och jag läste någonstans att sätta en timer är kontraproduktivt. Det är meningen att femton minuter ska gå och så har man flow. Att man sedan skriver kanske i 17 minuter, 22, 35. En timme. Händer ibland. Men det enda som måste nås är femton minuter. Femton minuter blir ungefär 500 ord om jag skriver utan att tänka så mycket eller går tillbaka för att rätta stavfel. Allt över femton minuter, över 500 ord, är plus, är kul, känns extra fint. Men 15 minuter är ändå cirka 500 ord om jag inte är rädd. Och 500 ord per dag är mycket, in the grand scheme of things. Det är tillräckligt. Imorgon kommer jag tillbaka. I femton minuter. Åtminstone. Kanske mer. Inte mindre. Kanske trött, oinspirerad, högst antagligen lite rädd. Men jag återvänder och gör det jag lovat. I femton minuter. Och det är tillräckligt.
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 1 med bokstäver:

Om mig

Litteraturvetare to be som är så där lite små-kul och som består av 30% konst/kultur, 25% roliga strumpor och 45% allmän råddighet. Försöker genom denna blogg få självinsikt och någon sorts utlopp för eventuella känslor.

 

Senaste kommentarer